Evrim Erdal, Solna stads Näringsliv- och arbetsmarknadschef inspirerade.
Svenskt näringslivs toppkommun Solna – hemligheten bakom det goda
företagsklimatet
Solna stad har i många år varit ohotad etta på Svenskt
Näringslivs ranking av svenska kommuners företagsklimat. I Solna finns ett
starkt näringsliv och en stark arbetsmarknad. Här finns ett stort antal
huvudkontor, låg arbetslöshet och Sveriges näst lägsta kommunalskatt. Kommunen
är den kommun i Sverige med högst BNP/invånare, dvs värdeskapande produktion av
varor och tjänster. Till den bilden ska läggas att en tredjedel av invånarna är
utrikes födda. Endast 100 hushåll lever av ekonomiskt bistånd (tidigare kallat socialbidrag).
Hur har man burit sig åt?
På fredagens lunchmöte i Rotarys affärsnätverk, med
Stockholm-Sergels Rotaryklubb som värd, berättade Solna stads näringsliv- och
arbetsmarknadschef, och tidigare medlem i vår klubb Evrim Erdal, om hemligheten
bakom detta.
Eller är det så mycket hemlighet egentligen? Vad som slår oss
när vi lyssnar på det inspirerande föredraget är att det i stor utsträckning
handlar om att lyssna och ha dialog med företag för att kunna vara lyhörda för
deras behov.
En annan sak som slår oss är att politiken hänger ihop: kommunens
styre har (naturligtvis) en politisk vision som är bredare än
näringslivsfrågorna; välfärdsfrågorna som utbildning och hälsa ingår här. Förutom
att ett starkt näringsliv drar in skattepengar till kommunen för att finansiera
välfärden, kan företagen också anställa skolelever för sommarjobb och på så
sätt stärka deras möjligheter att komma in på arbetsmarknaden efter
utbildningen. Vilket i sin tur stärker skatteintäkterna. Ungdomar blir en tillgång
för kommunen, i stället för en belastning. En god cirkel.
Men rent praktiskt, hur gör man för att vara lyhörd?
- Varje fredag är en företagsfredag där Solnas
kommunordförande och näringslivschefen möter företagen i kommunen. Även andra aktörer
utanför kommunen är välkomna. Det kan handla om andra kommuner som vill lära.
- Kommunen söker också upp företag för att
lyssna. Evrim berättar anekdotiskt att några av företagen blev förskräckta
första gången och undrade vad de hade gjort för galet. Men tvärt om: Kommunen
frågar om de behöver hjälp med något, något tillstånd eller ett bygglov, kanske
personal? En hotellkedja och restaurangkedjan Bröderna berättade att det var
första gången en kommun hade uppsökt dem innan de ens hade kommit i gång och
erbjudit dem hjälp. Bröderna hade då redan öppnat restauranger i 70 kommuner.
Företagen är tacksamma och anställer gärna Solnabor, ungdomar får sommarjobb
och extrajobb, vilket hjälper företagen att uppfylla EU-kraven om att visa upp
social hållbarhet (CSRD-redovisning).
- En gång i kvartalet bjuder kommunen på en frukostbricka
med mingel och samtal, där ett 150-tal företag brukar närvara. Nästa gång är
Strawberry Arena värd. Anmälan är öppen även för intresserade utanför Solna
stad.
- Kommunen är aktiv på sociala medier, t.ex.
LinkedIn med företagsnytt.
- För att nå ungdomar gör man det på ungdomars
vis: de ska själva komma i kontakt med kommunen och arbetslivet – inte bli
skickade dit av någon instans. Ett exempel är Jobbfabriken som håller till på
en fritidsgård. Nära nog alla kontakter ungdomarna får med Jobbfabriken är drop-in
på ungdomarnas egna initiativ. Solna kunde erbjuda sommarjobb på företag till
alla drygt 600 ungdomar som anmält intresse. Inga ungdomar får sommarjobb på
grundval av CV utan genom kontakter med företagen – som kommunen hjälper till
med. Kommunen betalar halva lönen och företagen resten, totalt 100 kr/timme.
’Vanliga’ ungdomar erbjuds 2 veckors sommarjobb, ungdomar som behöver extra
stöd får 4 veckors sommarjobb. Bland alla 600 ungdomar som gjorde sommarjobb
har 40 procent efteråt fått extrajobb på företagen.
Solna stads devis är att alltid vara bara ett telefonsamtal
bort, om företagen behöver hjälp, eller om någon medborgare behöver hjälp med
arbetslivet. Bemötande och service gentemot näringslivet och arbetsmarknaden är
ledord.
Ett betyg så gott som något är att när Evrim under en period
arbetade på Stockholms Stadshus, ville de där lära sig av hur man arbetade i
Solna.
Solna stad engagerar sig också, tillsammans med bl a Rotary,
i entreprenörskaps-program på gymnasiet där Ungt Företagande är populärt.
Tillsammans med företag deltar även kommunen som ’drakar’,
entreprenörskapsmentorer, i det så kallade Draknästet där ungdomarna lägger
fram sina företagsidéer i början av entreprenörskapsprogrammet.
Innan besöket på Rotary kom Evrim från ett besök på en
gymnasieskola, efter skulle hon vidare på ett annat möte ute i verkligheten.
Arbetet med att utveckla Solna stads näringsliv görs ute bland företagen och
bland de framtida företagarna som nu går i skolan. Ungdomar, arbetssökande,
företag och kommun har gemensamma intressen i att skapa goda förutsättningar
för ett gott arbetsliv, trygga lokalsamhällen och välmående företag. Den
största utmaningen är att resurserna inte alltid räcker till för att genomföra
det man önskar.
